Lynx story

Lynx story 

Året 1995 var jag på väg till ett 12-stegs behandlingshem i Uppsala. Jag hade då missbrukat under en längre tid och var både mentalt och fysiskt väldigt sliten.

Väl framme i Uppsala sken solen och min tanke var att det inte kunde vara så bråttom ut till behandlingshemmet. När jag kom ut dit på kvällen så möttes jag av sura miner då det var jouren som fick skriva in mig. Jag kom att stanna där i 9 månader för behandling i 12-stegs programmet.

Hemma igen hade jag en kontraktsvårdsdom att efterfölja samt eftervård från behandlingshemmet. Jag hade stora svårigheter att hitta en identitet. Att bli avprogrammerad från det gamla kriminella livet var lika svårt för mig som att hålla mig drogfri. Jag kände mig ensam och identitetslös. Trots det gick jag på NA-möten och dr fick jag vid ett tillfälle höra det pratas om att det skulle finnas en MC-organisation som var drogfria. Det kändes skumt i min värld.

Jag skaffade mig en sponsor och arbetade själv i de 12 stegen. Det var tufft men kändes också som att jag inte hade något annat val om jag skulle överleva.

Efter ett par år kände jag mig mer stabil i mitt mentala mående men ensamheten fanns ännu kvar där och jag kämpade med att hitta mig själv.

När tre år av mitt tillfrisknande hade passerat hörde jag talar om en organisation som heter .A.R.M. (Association of Recovering Motorcyklists). Det är världens största organisation i sitt slag för nyktra och drogfria bikers vilka stöttar varandra i sina tillfrisknanden.

Det här var som handen i handsken för mig men problemet för mig var att jag då inte hade körkort och levde på socialbidragsnorm. Jag minns att jag levde på makaroner under en längre tid för att få ihop till pengar till mitt lämplighetsintyg.

Arbetsförmedlingen gav mig en stor möjlighet i livet genom att jag fick starta ett helt nytt projekt i Västerås som jag kom att kalla för Västerås Arbetskooperativ. Jag startade upp verksamheten vilken var en daglig verksamhet med sysselsättning och rehabilitering för drog- och alkoholberoende personer. Vi fick stadens tyngsta klientel och lyckades hyfsat bra trots att vi var nya och oerfarna. Jag var VD för kooperativet under cirka 5 år och därefter råkade vi tyvärr i en konflikt med Västerås Stad vilket gjorde att vi på sikt begärde oss själva i konkurs.

Efter den här tiden hade Kooperativ Utveckling Sverige en önskan om att jag skulle fara land och rike runt för att föreläsa om mina erfarenheter från Västerås Arbetskooperativ. Så blev det också under en period av mitt liv.

När jag kände mig mätt på det sökte jag en tjänst i Köping och vart där projektledare för en helt ny satsning. Det var ett projekt för hemlösa missbrukare där vår uppgift var att få dem att fungera i ett boende utan att störningarna blev för stora. Vi arbetade upp ett nätverk med bostadsbolagen, Polisen samt frivilligorganisationerna i staden. Här lyckades vi bra och hade endast två vräkningar under den treårsperioden som projektet pågick. Projektet utvärderades av Socialstyrelsen och det visade sig att vi var bland de mest framgångsrika i landet under den här perioden.

Efter det att jag lämnade Köping började jag att arbeta på en SIS-institution i Uppsala. Det var ett tufft arbete med många killar som kom från olika gäng. Vår uppgift var att få dem att sluta vara kriminella och att bli drogfria. Under den här perioden fick jag utbildning i bland annat ASI, ADAD, MI, CRA, KBT samt i Gunnar Bergströms program "Kriminalitet som livsstil". Nu kom jag att jobba mycket med behandlingsinnehållet och ledde grupper samt hade föreläsningar. Jag blev också ansvarig för "krimgruppen" under en tid och detta gillade killarna på institutionen.

Tyvärr skadade jag min rygg på arbetet och fick därmed ett diskbråck vilket gjorde att jag av säkerhetsskäl inte kunde arbeta på avdelningen under en längre tid. Efter ett antal månader med andra arbetsuppgifter sa jag upp mig och gick då vidare till ett privat HVB-hem där jag började arbeta som behandlare. Efter en kort tids anställning drabbades jag av en stroke och blev sjukskriven. Jag blev borta från arbetsmarknaden i hela tre år och det här var en mycket jobbig tid för mig. Att sen komma tillbaka till arbetslivet och känna sig behövd igen var tufft. Men jag lyckades få en anställning hos Patrik på LA VIE AB och där började jag känna mig så hemma att jag fick chansen att utveckla ett behandlingsprogram för hans verksamhet i öppenvården. Patrik trodde på mig och anställde mig därför på 50 % och jag började att arbeta med behandlingsgrupper samt att jag gjorde ett kriminalitets program i öppenvården. Under den här perioden fyllde jag ut tiden med att arbeta på ett behandlingshem i Kolbäck. Där var jag behandlare och ansvarig för behandlingsinnehållet.

Under 1,5 års tid arbetade jag oerhört mycket och det började slita på mig. Det var då jag började att fundera på att göra något annat. En kollega till mig hade redan startat ett familjehem med fyra killar. Jag funderade i dessa termer men det skulle ta mig ytterligare ett halvår innan jag tog steget fullt ut. Jag avslutade de uppdrag jag hade och investerade i mina sparpengar för att starta med en placering vilket jag hade under en tid. Det var för att kunna känna mig fram om det här var något för eller inte. Men så efter ett tag tyckte min placerare att det var dags för mig att ta emot ytterligare en placering. Det visade sig vara en svår placering och jag fick verkligen chansen att visa vad jag går för. Till allas förvåning fungerade det bra hos mig. Jag jobbade på i ca tre år och utvecklade min verksamhet det var nu dags att växa och jag tog beslutet att bilda ett AB och även anställa medarbetare. Detta för att kunna utveckla dom kommande projekten och skapa ännu bättre förutsättningar för oss och våra boende.

Just nu så skriver jag en bok, Ja en bok om hur jag hittade livet. Den skall även vara till underlag för mina kommande föreläsningar. Vi planerar ett föreläsare program för 2021.

Inför framtiden har jag stora planer och flera projekt, ett av dem är tillverkningen av smycken. Här skapar vi en äkta sysselsättning med egen tillverkning och försäljning. Vi kommer även att kunna erbjuda föreläsningar med olika inriktning och teman. Rådgivning samt kontakt uppdrag.

Jag ser positivt på framtiden och kommer att bli en del av den.

Lars-Åke "Lynx" Andersson

 Lynx har tidigare startat och arbetat i följande verksamheter:

• Västerås Arbetskooperativ (ett arbetskooperativ med social inriktning på rehabilitering av missbrukare). Där var Lynx VD i cirka 7 år.
• Hemlöshetsprojektet i Köping (ett projekt för bostadslösa missbrukare vilka tilldelades ett eget boende). Lynx var projektledare under cirka 3 år.
• SIS i Uppsala (institution med LVU). Lynx var behandlare och arbetade med G Bergströms kriminalitets program i cirka 6 år.
• La Vie AB (driver öppenvård för missbrukare). Behandlare och utvecklare av ett eget behandlingsprogram samt kurser i "Kriminalitet som livsstil". Lynx har arbetat här under 1 år.
• Borgby behandlingshem (för män med missbruksproblem). Behandlare med individuella samtal, föreläsningar samt behandlingsgrupper. Lynx arbetade här i 1,5 år
• Utöver detta så har Lynx arbetat på flera andra HVB och Behandlingshem samt SIS inst.
• Lynx startar familjehem hösten 2017
• Recoveryhouse AB 2020 Verksamheten växer och utökas med konsultverksamhet, rådgivning samt att vi öppnar sommarcafé och även en utställning med egen tillverkning av smycken mm.
• Lynx släpper sin bok "Ingenting kan växa i mörker" Våren -21.